SKYDDSRÄCKET FÖR MÄNSKLIGHETENS NÄRMA ANKOMST

Det kallas för Spike (S)-proteinet. De små svampformade utskotten på ytan av det numera ökända SARS-CoV-2-viruset. Ett utskott som är så litet att det är nästan omöjligt att se det utan avancerade elektronmikroskop. I populärkulturen skulle detta vara den perfekta motsatsen till uttrycket ”Storleken spelar roll”. I denna pyttelilla värld av virus kan en enkel S-proteinreceptor orsaka förödelse hos intet ont anande celler som är omedvetna om utbytet av genetiskt material från viruset till cellen. En enkel, kraftfull och effektiv algoritm i naturen som har en så djupgående inverkan att den kan tvinga de mäktiga globala hälso- och sjukvårdssystemen på knä. I dess spår har kaoset på aktiemarknaderna och de oöverträffade statliga utgifterna skakat om den globala ekonomin.

Som Sun Tzu skrev i ”Krigskonsten”: ”Den högsta krigskonsten är att underkuva fienden utan att strida.” Viruset kämpar inte för att lyckas. Det använder sig bara av bedrägeri. En form av bedrägeri som är så effektiv att den inte ens ger upphov till symtom hos drabbade människor under så lång tid som fjorton dagar. Efter att viruset först upptäcktes i slutet av 2019 och spridit sig i en takt som definieras av R0-värdet (uttalas R-noll) för virusets smittsamhet, står vi nu inför en rasande pandemi år 2020 som hotar själva människans existens på denna planet. 

Pandemins konsekvenser är mångfacetterade. Som individer har mänskligheten drabbats på ett psykologiskt plan, och samhället i stort har lidit av bristande beredskap och försvar mot denna fiende som lurar i skuggorna av bröstkorgen.

Om vi använder Abraham Maslows ”behovshierarki” som ramverk kan vi börja förstå den psykologiska påverkan som covid-19 har på människor. Maslow skrev om behovshierarkin i sin uppsats från 1943, ”A Theory of Human Motivation”. Föreställ dig en behovspyramid. På pyramidens lägsta nivå finns de behov som utgör grunden för vår existens. Saker som mat, vatten och luft att andas. Därefter kommer trygghet, följt av tillhörighet. Sedan kommer självaktning. Saker som en känsla av att ha uppnått något, och slutligen når vi ett tillstånd av självförverkligande. Ett tillstånd där en persons fulla potential förverkligas.

Covid-19 grävde sig djupt in i människors psykologi. Många kände sig hjälplösa. Ett sinnestillstånd som sjönk från de höga nivåerna av självförverkligande och självkänsla, ner till säkerhetens djup.

Men varför är detta viktigt? Jo, i takt med att fler och fler människor känner pandemins tyngd, håller de fast vid resurser som är existentiella. Toalettpapper och öl är det första som försvinner från butikshyllorna. Regeringar tillgriper storskaliga nedstängningar och inför åtstramningsåtgärder. Konsumtionen sjunker, främst på grund av minskade utgifter för icke-nödvändiga varor. Man slutar äta ute. Den dagliga pendlingen upphör. Flygandet och bilkörandet upphör också. Arbetslösheten leder till samhällsoro. Samhället som vi känner det hålls vid liv med hjälp av respiratorer.

När vi blickar in i skymningen av de glada dagarna och stirrar på de nedgående stjärnorna behöver mänskligheten ett ljussvärd med jedikrafter för att förstå och övervinna den förestående långa, kalla natten av osäkerhet. Det visar sig att vi har ett. Inte ett, inte två, utan en hel armé av soldater till vårt förfogande... Tekniken.

Ända sedan homo sapiens uppkomst har mänskligheten varit besatt av teknik. Från upptäckten av hjulet och användningen av metaller till att skriva dödens dödsdom med hjälp av stamceller och superdatorer har vi kommit en lång väg. Människan är idag mer hoppfull som art än vi någonsin varit under vår gemensamma historia på över 200 000 år.

Enkelt uttryckt utvidgar tekniken människans förmågor. Den största bedriften inom 2000-talets teknik är kanske den digitala revolutionens framväxt. Den är en veritabel schweizisk armékniv av möjligheter som kan utnyttjas för att påskynda mänskliga strävanden på sätt som annars skulle vara otänkbara. Från gensekvensering till att syntetisera nya vacciner på rekordtid, simulera utfallen, sprida resultaten globalt och söka efter indexerad information från flera miljoner källor – de oändliga digitala möjligheterna är det hopp som mänskligheten har kommit att förlita sig på.

Det som detta egentligen ger den globala diasporan är tillgång. Digitala plattformar har, tack vare de oavbrutna innovationerna och forskningen – särskilt från de fem stora företagen i Silicon Valley: Alphabet, Apple, Amazon, Facebook och Microsoft, samt en mängd andra teknikföretag och nystartade företag världen över – gett oss det enda verktyg som kan göra skillnad: skala.

Men hur kan då alla dessa extraordinära infrastrukturer för databehandling, lagring och uppkoppling samverka till en kraft som kan rädda mänskligheten från randen av en global katastrof? Svaret ligger i AI.

I januari 2020 rapporterade BBC att läkemedel som skapats med hjälp av artificiell intelligens skulle användas på människor för första gången. Det är en betydande avvikelse från hur läkemedel tidigare utvecklats runt om i världen. Det händer nu, och i stor skala.

Det leder oss till invigningen av det nya digitala. Ett digitalt som vida överstiger mänsklig förmåga. Vi kan kalla det ”AI.Q.C.5”. Artificiell intelligens (AI) som kan köras på en kvantdator ansluten till ett hyperskaligt moln med 5G-uppkoppling mellan användarna. I denna kamp för överlevnad, i den kommande post-Covid-19-eran för mänskligheten, måste vi lära oss att utnyttja Ai.Q.C.5.

Vi har redan knackat på dörren till kvantöverlägsenhet och blickar nu mot kvantfördelar. Vi kan nu beräkna snabbare än tusentals av världens bästa superdatorer. I Hohhot i Mongoliet finns några av världens största datacenter. Med en årlig medeltemperatur på 6 grader Celsius har Hohhot idealiska förhållanden för att kyla de vidsträckta ytorna med bladservrar i dessa hyperscale-datacenter. Med en yta på 10,7 miljoner kvadratfot är China Telecoms Information Park i Hohhot världens största datacenter. 

Den digitala teknikens utbredning och tillgången till den bland befolkningen är helt enkelt häpnadsväckande. I ett land som Indien skulle det för ett decennium sedan inte ha varit möjligt att förutse det enorma antalet trådlösa anslutningar som skulle komma att dominera den uppkopplade världen. Som läget ser ut idag fanns det 2019 mer än 1,17 miljarder trådlösa mobilanslutningar i landet. En utmärkt utgångspunkt för att lansera lagstadgade applikationer som Indiens Arogya Setu. Med 5G kommer vi nu att ha genomsnittliga nedladdningshastigheter på 1 Gbps.

Det som behövs just nu är därför inte att skapa infrastruktur för att den digitala utvecklingen ska lyckas. Den har vi redan. Det är människors vilja att samarbeta som måste stå i centrum. Det är upp till länder, organisationer, företag och människors kollektiva vilja att inta en moralisk höjdpunkt och satsa på en digital framtid. Vi måste använda tekniken på ett ansvarsfullt och målmedvetet sätt så att vi kan leda oss själva mot ett kontinuerligt och hållbart välstånd.

Covid-19-situationen är bara ett exempel för mänskligheten. Det är ett test för att övervinna dogmerna som skapar splittring. Det är ett test för mänsklighetens förmåga att stå emot hot. Med lite hjälp från tekniken kan vi segra.

*Denna artikel publicerades först i NFAPost den 9 juni 2020.