Efter månader av globala nedstängningar lättar nu regeringar och företag på restriktionerna och låter personalen återvända till kontoren stegvis – med fokus på de anställdas hälsa och säkerhet samt på att minimera risken för smitta och spridning på arbetsplatsen.
Under de månader då pandemin vände upp och ner på det ”normala arbetslivet” förändrade den också var och hur vi arbetar. Efter flera veckor i nedstängning har personalen anpassat sig till en ny rutin utan möten vid whiteboardtavlor och i konferensrum samt middagar och afterwork. Arbetsgivarna planerar för sin del också för en så småningom återgång till det fysiska kontoret för att möjliggöra ett fortsatt smidigt arbetsflöde.
Men hur kommer kontoret att se ut efter covid-19? Finns det fortfarande ett behov av en fysisk arbetsplats? Om ja, vilka förändringar måste då genomföras för att de anställda ska kunna arbeta på en sådan fysisk arbetsplats? Vi har alla funderat över dessa frågor sedan början av mars. Slutsatsen av alla brainstorming-sessioner har varit en omvandling med hjälp av en rad innovativa idéer för personalen, och naturligtvis en hel del teknik. En sak är säker. Det kommer nu att bli ”Business as Unusual”.
Arbetsplatsen kommer att fortsätta utvecklas med ännu större flexibilitet och tekniskt engagemang. Desinficering och handsfree-teknik kommer att spela en nyckelroll i strategierna för återöppnande. Tekniska framsteg kommer att fortsätta driva oss framåt med ny plattskärmsteknik, integration av nanoteknik, integrerade termiska och optiska videokameror för automatisk temperaturmätning, övervakning av luftkvaliteten i byggnader samt smart upprätthållande av reglerna för social distansering – allt detta leder till en smartare och hälsosammare arbetsmiljö.
Ansiktsigenkänning och näthinneskannrar kommer att ersätta det vanliga närvaroregistreringssystemet med ID-kort.
Tekniken kommer att vara en drivkraft för förändringen av estetiken i det nya kontoret och vid arbetsplatsen. En smart yta – ett elektrifierat, glasliknande material som kan fungera som en persondator; arbetsstationen ”cone of silence” – för en tyst och mer fokuserad arbetsmiljö; och en ”aktiv arbetsstation” med ett ståbord som innehåller ett löpband eller en motionscykel. Låter det för framtidsinriktat? Tja, varför inte!
Kanske kommer det inte att ske inom den närmaste framtiden att mänskliga robotar ingår i arbetsstyrkan, men vi har redan kommit in i ett skede där robotar förbättrar människans förmågor.
I och med att ”WFH” (Working from Home) har blivit vardagsmat har ett nytt koncept för distansarbete dykt upp – ”WFX”( Work from Anywhere). Anställda är redan utrustade med bärbara datorer och tillhörande tillbehör, verktyg för samarbete på distans har laddats ner i stor skala, och IT-avdelningarna har utökat VPN-nätverken för att stödja säkert distansarbete i hela organisationen. Så WFX innebär i regel att man arbetar var som helst i världen med en pålitlig internetanslutning.
En WFX-kultur har varit på väg länge. Redan innan covid-19-pandemin drabbade världen hade organisationer övervägt WFX-modeller som ett sätt att lindra bördan av den extrema urbaniseringen. Stigande fastighetspriser och en uppsvälld arbetsstyrka har ställt företagen inför rekryteringsproblem. Ett stort socialt mediebolag med säte i San Francisco tillkännagav nyligen sina planer på att bygga upp ett ramverk för att stödja en mer spridd arbetsstyrka och därmed eliminera sitt beroende av dyra fastighetsalternativ.
Pandemin spelar dock en obestridlig roll i den utbredda användningen av WFX som livsstil. Social distansering har fått arbetskraften att bekanta sig med tekniker som främjar virtuella gränssnitt i avsaknad av fysiska interaktioner. Videokonferenser och molnbaserade samarbetslösningar har gett anställda och organisationer det näst bästa alternativet till möten ansikte mot ansikte.
Om man blickar framåt, när digitalt och onlinebaserat arbete blir det nya normala, kommer efterfrågan på kvalificerad arbetskraft sannolikt att öka, liksom deras löner. Insatserna från vårdpersonal och andra yrkesgrupper (t.ex. lärare och vårdpersonal som sjuksköterskor m.fl.) kommer att värderas högre än tidigare.
De som arbetar inom gig-ekonomin, till exempel för matleveransappar eller för taxitjänster, kan faktiskt komma att uppleva en omvälvning då affärsmodellen drabbas hårt av pandemin. En återhämtning är dock trolig redan nästa år när ekonomin normaliseras.
Tekniksektorn har inte heller varit helt immun mot situationen, men de företag som är Agile och har förmågan att utföra Innovation i förväg kommer att gå stärkta ur krisen när den är över. Kunderna lägger nu stor vikt vid att kunna arbeta virtuellt, så de organisationer som kan ta fram lösningar som smidigt hanterar alla krav på distansarbete kommer att ha en klar fördel.
De rådande omständigheterna ger teknikföretagen en unik möjlighet att erbjuda orubbligt stöd till samhället i denna svåra tid. ER&D-tjänsteföretag med expertis inom flera områden och branscher kan använda sin omfattande erfarenhet och sitt intellektuella kapital för att ta fram banbrytande lösningar för branscher som sträcker sig från hälso- och sjukvård till tillverkning och telekommunikation. Teknikföretag måste tänka utanför boxen, samarbeta med varandra och ta fram lösningar på många av de problem som plågar mänskligheten idag.
Diskussioner pågår också om huruvida nya teknikföretag kan bli strategiska partners för omställning och samtidigt ta över vissa av kundernas äldre produkter och tjänster, så att dessa kan fokusera på sina kärnområden för tillväxt.
Detta är också en fas där fokus ökar på tekniker som 5G, AI och medicinsk IoT för att spåra och övervaka utbrott, bidra till snabbare testning och diagnostik samt effektivt leverera nödvändiga livsmedel och förnödenheter till alla samhällen. Andra relaterade områden som säkert kommer att få ett kraftigt uppsving är e-lärande, onlineutbildning, e-förvaltning, e-handel samt logistik och orderhantering. Det är dags för teknikvärlden att stå enad och bygga en säkrare värld för oss alla.
*Denna artikel publicerades först på CPO Innovation den 19 juni 2020.