Länderna kämpar med det som Världshälsoorganisationen (WHO) har klassificerat som coronapandemin. Enligt den senaste rapporten finns det över 8 844 171 bekräftade fall och 465 460 dödsfall globalt.
Det är inte första gången som ett utbrott av denna omfattning inträffar. Bara under detta århundrade har vi sett SARS (Severe Acute Respiratory Syndrome) 2003, H1N1 2009, MERS (Middle East Respiratory Syndrome) 2012 och ebola 2014. Av dessa spred sig SARS med lätthet även i de utvecklade länderna, vilket motbevisade myten att platser med avancerade sjukvårdsanläggningar inte är sårbara för sådana epidemier eller pandemier. Ungefär ett decennium senare visade MERS att coronavirus kan sprida sig i de mest oväntade regionerna.
Detsamma gäller för covid-19, som har spridit sig som en löpeld sedan det först rapporterades i Kina i december 2019. De flesta länder har infört total eller partiell nedstängning för att begränsa virusets spridning, eftersom ”social distansering” är den bästa metoden att kontrollera det med, då det ännu inte finns något vaccin eller någon behandling tillgänglig. Till skillnad från de tidigare virusutbrotten har covid-19 omdefinierat hur världen fungerar och i stor utsträckning stör de konventionella rutinerna inom hälso- och sjukvården.
Krisen och handlingsplanen
När det gäller COVID-19 kommer varje smittad person sannolikt att smitta tre andra personer. Utan omedelbara åtgärder kan viruset därför sprida sig exponentiellt. Mot bakgrund av denna situation behöver forskare och personal inom hälso- och sjukvården tid för att:
- Studera virusets beteende och dess reaktioner på yttre ämnen
- Inrätta den infrastruktur som krävs för att kunna ge behandling till de smittade och behövande.
Eftersom det saknas vaccin begränsas all behandling till att lindra de omedelbara symptomen på infektionen för att vinna tid så att patientens immunförsvar hinner stärkas och bekämpa infektionen. Denna metod visar sig dock oftast vara dödlig för personer med underliggande sjukdomar som cancer, astma, diabetes och liknande.
Bristen på testutrustning och diagnostiska testkit i utbrottets inledande fas har också förvärrat den rådande pandemin. Att begränsa spridningen av covid-19 är avgörande för att den medicinska världen ska kunna förbereda och utöka hälso- och sjukvårdsinfrastrukturen för att hantera situationen.
För närvarande ärde viktigaste inslagen i den insatsstrategi som föreskrivs i en WHO-rapport följande:
A) Förebyggande av smittspridning, med särskilt fokus på utsatta patienter.
B) Utbyggnad och utvidgning av infrastrukturen, vilket innefattar:
- Screening/övervakning för att isolera personer med symtom.
- Diagnostiska tester för att upptäcka smittade personer.
- Behandling av smittade patienter med nödvändig medicinsk utrustning och läkemedel.
Teknik: Möjliggörande av både distans- och sjukhusbaserade hälso- och sjukvårdstjänster
Med tanke på hur smittsamt COVID-19-viruset är anses det bästa sättet för vårdpersonal att nå ut till patienter och hantera situationer utan risk vara att underlätta distansundersökningar och konsultationer via telemedicinska tjänster. Med tanke på dagens uppkopplade värld och den mängd teknik som står till vårt förfogande är det nu enkelt (och nödvändigt) att genomföra medicinska undersökningar, dela diagnostiska rapporter och förskriva läkemedel online, via jourtjänst eller med hjälp av appar för att rädda liv utan att öka riskerna för vårdpersonal.
Detta virus har isolerat människor från varandra och sätter den nuvarande hälso- och sjukvårdsinfrastrukturen på prov. I detta läge syns en ljusglimt i form av genomik – där analys av big data och AI kan möjliggöra snabb, noggrann och djupgående forskning om patogener, vilket är avgörande för upptäckten av vacciner eller behandlingsmetoder.
Andra tekniker som visar sig vara till hjälp för vårdpersonal i denna tid av social distansering är bland annat IoT-baserade point-of-care-enheter (POC) och bärbara enheter som kan mäta och övervaka vitala tecken – kroppstemperatur, andningsfrekvens, blodsocker och blodtryck, bland andra fysiologiska faktorer. AI-baserade appar för symptomtriagering, som används för att identifiera utsatta eller potentiellt smittade personer, har också visat sig vara avgörande under den pågående pandemin.
Dessa enheter och system överför data till vårdpersonal i nära realtid, vilket säkerställer snabb konsultation och behandling vid behov. Dessa fjärrenheter spelar en avgörande roll för att förbättra framgångsgraden för diagnostik och behandling genom att eliminera den tid som går åt till resor till och från vårdinrättningar. Patienterna behöver inte slösa tid på att stå i kö för diagnos och behandling, vilket samtidigt minskar risken för att friska personer smittas av infektionssjukdomar när de får diagnos eller behandling för någon annan sjukdom som kunde ha diagnostiserats och behandlats hemifrån.
Molnbaserade datahanteringssystem säkerställer att patientinformationen förblir säker samtidigt som den är lättillgänglig för berörda vårdpersonal och behöriga personer. Datadelning och tillgänglighet i realtid är avgörande i tider av pandemier och kan i vissa fall utgöra skillnaden mellan liv och död.
Dessa telemedicinska tekniker skyddar även vårdpersonal genom att minska förekomsten av fysisk kontakt. Säkerheten för all vårdpersonal är avgörande för att kunna driva på forskning och utveckling, diagnostik och behandling.
Att gå vidare på ett säkert sätt
COVID-19-utbrottet har haft en djupgående inverkan på alla aspekter av livet världen över. Som en följd av detta befinner sig hälso- och sjukvårdssektorn nu i en process där en ny normalitet skapas, där införandet av avancerad teknik, verktyg och metoder blir en grundpelare för att tillhandahålla effektiv patientvård. Regeringar och officiella tillsynsmyndigheter påskyndar godkännandeprocesserna för innovativa medicinska lösningar (läkemedel och medicintekniska produkter) för att säkerställa att vårdpersonal får de nödvändiga lösningarna för att möta pandemins utmaningar.
Medteknikföretagen ställer också upp med beslutsamhet att möta den ökade efterfrågan på medicinsk utrustning under dessa svåra tider. Med tillgången till avancerade verktyg och vårdlösningar kommer vårdpersonal över hela världen att ha de resurser de behöver för att möta vägen framåt. I denna nya värld har telemedicin framträtt som en idealisk lösning som främjar samarbete, effektiv patienthantering och bidrar till bättre resultat samtidigt som kostnaderna hålls under kontroll.
Det kanske inte finns något botemedel till vårt förfogande ännu, men vi har resurserna och engagemanget som krävs för att minimera den inverkan som denna pandemi har på själva grunden för våra liv.
Relevant Blogs
Programvara som medicinteknisk produkt: Ytterligare ett steg mot en mer effektiv och ändamålsenlig hälso- och sjukvård
Intäktsgenerering genom data inom den globala hälso- och sjukvården: nya perspektiv