Utveckling av Net-Zero-produkter – historien och framtiden

Sedan den första industriella revolutionens början har fabriksskorstenar släppt ut miljontals ton giftiga gaser i atmosfären. Cirka tre århundraden och lika många industriella revolutioner senare befinner vi oss vid en vändpunkt där industriella processer och förbränning av fossila bränslen tillsammans stod för 78 % av ökningen av de totala utsläppen av växthusgaser mellan 1970 och 2011.

Effekterna av denna dramatiska förändring framgår tydligt av en pågående temperaturanalys från NASA, som visar att den globala medeltemperaturen har stigit med drygt 1 grad Celsius sedan 1880. Bakom denna till synes harmlösa information döljer sig det faktum att ungefär två tredjedelar av uppvärmningen har skett sedan 1975, vilket motsvarar en dramatiskt ökad takt på ungefär 0,15–0,20 grader Celsius per decennium.  

Med globala koldioxidavtryck som ökar i snabb takt, samtidigt som utsläppskvoterna minskar ytterligare, har industrierna inget annat val än att förnya sina åtaganden för hållbarhet genom en strategi där ”handlingar säger mer än ord”. För att uppnå en framtid med Net-Zero-utsläpp senast 2050 blir förmågan att konstruera och utveckla Net-Zero-produkter därför avgörande.

Generellt sett avser ”Net-Zero” målet att minska utsläppen av växthusgaser till noll genom att balansera den mängd som släpps ut i atmosfären från industriella källor mot den mängd som avlägsnas och lagras i kolsänkor. Eftersom växthusgaser är den främsta orsaken till den globala uppvärmningen kan en oavbruten ökning av utsläppen innebära katastrofala klimatförändringar för världen i stort.

Produkter och tjänster som är utformade för att uppnå detta mål om koldioxidneutralitet kallas ”Net-Zero-produkter”.

Dessa omfattar bland annat:

• System för förnybar energi
• Teknik för att avskilja växthusgaser
• Miljövänliga transporter
• Miljövänliga byggnader och städer
• Strategisk rådgivning om koldioxid

Målet om koldioxidneutralitet för Net-Zero Products uppnås genom en effektiv bedömning av koldioxidavtrycket och strategier för koldioxidminskning genom hela produktens livscykel på organisationsnivå [Figur 1].

                                                                       Figur 1: Scope 1-, 2- och 3-utsläpp från organisationen och produktens livscykel

Denna energibedömning [Figur 2] inleds med en revision, som därefter följs av utarbetandet av en bedömningsrapport och skapandet av en efterföljande genomförandeplan, vilken sedan publiceras. Därefter inleds processen på nytt.

                                                                                                                Figur 2: Energibedömning

Genom en banbrytande lagstiftning blev Storbritannien den första stora ekonomin som förespråkade Net-Zero. Man förespråkade ändringar av de långsiktiga målen i klimatlagen från 2008 och ändrade dem till det mål som vi idag känner till som Net-Zero senast 2050. Detta skedde i enlighet med Parisavtalet, ett bindande globalt avtal om begränsning av klimatförändringarna, anpassning till dessa och relaterad finansiering.

Även om avtalet i sig inte använde termen ”Net-Zero”, har regeringar världen över under de senaste åren insett den enorma betydelsen av Net-Zero-mål. Enligt forskning som genomfördes av den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) 2018 konstaterades det att den globala uppvärmningen måste begränsas till högst 1,5 grader Celsius om världen ska kunna förhindra katastrofala klimatförändringar. De viktigaste slutsatserna från IPCC-rapporten är att:

• De globala nettoutsläppen av koldioxid orsakade av mänsklig verksamhet måste minska med cirka 45 % jämfört med 2010 års nivåer senast år 2030, med målet att nå Net-Zero omkring år 2050, och
• Eventuella kvarvarande utsläpp måste kompenseras genom att en motsvarande mängd koldioxid avlägsnas från luften.

Storbritannien var visserligen den första ekonomin att göra detta, men i januari 2021 hade även fem länder – Danmark, Frankrike, Ungern, Sverige och Nya Zeeland – antagit lagstiftning om Net-Zero. Dessutom tog Europeiska unionen i sinEuropeiska grönagiven för 2019 ett viktigt initiativ genom att fastställa ett Net-Zero-mål för2050, vilket ytterligare befäste dess ställningstagande för hållbar utveckling 

Samtidigt har andra länder antingen reviderat sina nationellt fastställda bidrag (NDC), lagt fram förslag till ny lagstiftning eller visat en vilja att uppnå Net-Zero senast 2050. Ett särskilt framträdande exempel var president Xi Jinpings tillkännagivande 2020 att Kina skulle sträva efter att bli koldioxidneutralt senast år 2060. Eftersom Kina är världens största utsläppare av koldioxid skulle det, om landet uppnår detta mål, utgöra ett oerhört viktigt bidrag till global koldioxidneutralitet.

Indien överväger också olika sätt att uppfylla målet för 2050, och det pågår diskussioner bland högt uppsatta tjänstemän och berörda ministerier om huruvida detta kan uppnås redan 2047, hundraårsdagen av landets självständighet. Även om en sådan åtgärd skulle innebära en genomgripande omställning av landets kolbaserade ekonomi, verkar Indien förbereda sig för att möta de utmaningar som övergången medför. 

Trenden världen över verkar därför gå i riktning mot att kontrollera och minska koldioxidutsläppen, och Net-Zero-produkter spelar en viktig roll i denna utveckling.

Att skapa en verkligt Net-Zero-framtid genom införandet av Net-Zero-produkter innebär att man utnyttjar nya möjligheter och övervinner de utmaningar som är förknippade med äldre industriella strukturer och processer. En övergång till förnybara energikällor (sol, vind och vatten) för elproduktion är därför ett viktigt steg i detta sammanhang, eftersom det direkt minskar koldioxidutsläppen och utgör det tydligaste sättet för industrin att understryka sitt engagemang för en hållbar framtid. Ytterligare investeringar i innovativa energilösningar som både är tekniskt genomförbara och erbjuder ett ekonomiskt alternativ för konventionella bränsleberoende sektorer skulle ha en ytterligare betydande inverkan i denna riktning.

Att anamma ett cirkulärt ekonomiskt synsätt, som syftar till att gradvis frikoppla tillväxt från förbrukningen av ändliga resurser, är ett annat viktigt steg mot en Net-Zero-värld. I motsats till den linjära ”ta-tillverka-släng”-modellen skulle en omdefiniering av metoderna för ny produktutveckling (NPD) i linje med principerna för den cirkulära ekonomin leda till ett hållbart konsumtionsparadigm och en renare jord. Vidare kan metoder för värdeanalys utnyttjas för att driva på designoptimering i syfte att ta fram lätta, återanvändbara och återvinningsbara produkter, vilket i hög grad skulle bidra till att uppfylla Net-Zero-målen.

Övergången till Net-Zero-produkter skulle också främja införandet av effektiv vatten- och avfallshantering, samtidigt som den ger en drivkraft för utbyggnaden av gröna transporter (som en övergång till eldrivna flygplan) och gröna byggnader. Detta förnyade fokus på effektiv och hållbar resursanvändning skulle ytterligare fördjupas genom smartare energi- och utsläppshantering samt ett förnyat intresse för en ”Product-as-a-Service”-strategi för att uppnå bättre resultat.

Innovativa tekniker såsom Direct Air Capture (DAC) och Bio-Energy with Carbon Capture and Storage (BECCS) kan också vara användbara verktyg på vägen mot en hållbar framtid, även om ytterligare tester återstår att genomföra.

I takt med att den globala rörelsen för ”Net-Zero” blir allt starkare har en hållbar ekonomisk framtid – särskilt i en värld efter covid-19 – inneburit att branscherna har ställt upp och tagit sig an utmaningen. Flera företag har redan tagit ett stort steg framåt och utnyttjar tillgänglig teknisk expertis, global erfarenhet och resurser för att möta utmaningarna i arbetet med att säkerställa en hållbar framtid. Betydande investeringar pågår inom koldioxidsnåla tekniska tillämpningar, med fokus på banbrytande nya lösningar och produkter som kan hjälpa företag att snabbt uppnå ”Net-Zero”.

Genom att agera redan idag för att skapa Net-Zero-lösningar och Innovationer kommer målet att uppnå Net-Zero senast 2050 att bli fullt möjligt – ett mål som kommer att bidra till att forma och trygga framtiden för våra barn och våra barnbarn.