Hållbarhetstänkandets framväxt inom utvecklingen av nya produkter

Vad är Earth Overshoot Day? Enkelt uttryckt är det den dag på året då mänsklighetens sammanlagda efterfrågan på ekologiska tillgångar i form av resurser och tjänster överstiger den sammanlagda mängd som jorden kan producera under ett år. Enligt Global Footprint Network inföll den dagen den 29 juli 2019, vilket gör det till det tidigaste datumet som världen har slut på resurser under ett år sedan initiativet startades i början av 1970-talet. Ett underskott på mer än fem månaders ekologiska resurser!

När vi talar om hållbarhet ses det ofta som ett ansvar som enbart vilar på världens ledare, ett scenario som ligger ganska långt från verkligheten. Även om beslutsamma politiska åtgärder banar väg, krävs det en helhetsinriktad vilja från var och en av oss för att genomföra dem på ett ansvarsfullt sätt.

Om man betraktar möjligheterna ur ett affärsmässigt perspektiv beror naturligtvis mycket på hur resurserna används, hur produkterna tillverkas och hur tjänsterna distribueras och konsumeras. Men i den tid vi lever i kommermer än 72 procent av världens befolkning från länder som inte bara har underskott på biologiska resurser, utan också har en inkomst som ligger under världsgenomsnittet. Med andra ord hindrar denna dubbla resursutmaning världen från att åstadkomma en tydligt positiv ekologisk påverkan i sin cykel av produktion, konsumtion och avfallshantering.

Företag fortsätter att se över sina strategier och mål för att anpassa dem till sitt ansvar gentemot naturen. Merck hartill exempel nyligen satt upp ett mål att uppnå koldioxidneutralitet i hela sin verksamhet redan 2025 och minska utsläppen i sin värdekedja med 30 % fram till 2030. Olika organisationer, särskilt inom EU, driver initiativ för koldioxidkompensation genom att proaktivt investera i förnybara energikällor och teknik för att minska koldioxidutsläppen. Statliga initiativ såsom systemet för handel med utsläppsrätter (ETS) ger ytterligare drivkraft åt de industriella målen. Allt fler organisationer rör sig i rätt riktning, och drömmen om att uppnå ett Net-Zero-tillstånd backas nu upp av ett seriöst engagemang.

I en tid då affärsbeslut styrs av en skev marknadsdynamik, ökande konkurrens, tekniska innovationer och strikta regleringar är det ofta lätt att tappa helhetsperspektivet på hållbarhet ur sikte. Organisationerna måste dock se till att den övergripande operativa hållbarheten blir en viktig faktor bland deras affärsmål. Det är av största vikt att organisationerna hittar en balans mellan att upprätthålla verksamheten och att värna om miljön genom djupgående, teknikdrivna innovationer.

En viktig faktor vid utformning och utveckling av nya produkter – en central affärsverksamhet – bör därför vara att etablera rutiner som bidrar till synergi mellan ekonomi och ekologi genom att lägga tonvikten på hela kedjan från anskaffning till användning och avfallshantering. Det är här som en effektiv hantering av produktlivscykeln kan spela en avgörande roll för att säkerställa hållbarhet.

En typisk produktlivscykel genomgår ett antal stadier som styrs av konsumenternas vanor:

• Utveckling och lansering: Produkten utvecklas och lanseras på marknaden med fokus på att göra den populär.
• Tillväxt: Vid denna tidpunkt har produkten tagits emot av kunderna och försäljningen ökar, vilket genererar vinst för företaget.
• Mognad: Produkten har nu nått sin höjdpunkt och har stannat där utan att visa tecken på att öka i popularitet ytterligare. Försäljningen och vinsten har planat ut.
• Nedgång: I detta skede minskar produktens försäljning kontinuerligt, vilket innebär att produkten inte längre är lika populär som konkurrenterna eller som den en gång var.
• Slut: Efter att produkten har fullföljt sin livscykel fasas den gradvis ut och avslutar därmed sin livscykel.

När vinsterna stiger kan det vara lätt att förbise hållbarhetsmålen. Det blir dock allt tydligare att att ignorera hållbarhetsmålen kan påskynda övergången till mognads- och nedgångsfaserna, vilket därmed leder till ytterligare kostnader för återkommande behov av ny produktutveckling. Detta skulle ha en allvarlig inverkan på verksamhetens totala lönsamhet och dess framtida förmåga att skala upp och expandera.

Organisationer måste därför inse att införandet av en teknikstödd hållbarhetskultur i deras organisatoriska DNA skulle bidra till att effektivisera och framtidssäkra deras planer för nya produkter, bidra till att upprätthålla tillväxten och driva lönsamheten.

Hållbarhetens grundprincip är att tillgodose en generations behov på ett adekvat sätt utan att äventyra framtida generationers behov. Jorden har bara en begränsad resursbas, men efterfrågan ökar ständigt. Med detta i åtanke måste hållbara innovationer tillämpas kring de tre nyckelelementen vinst, människor och planeten. Genom att göra detta kommer företagen att kunna utforma bättre strategier för sina finansiella mål, sociala målsättningar och miljöåtaganden. Att skaffa de mest hållbara råvarorna, välja de mest hållbara utvecklingsprocesserna och välja de mest hållbara distributions- och försäljningskanalerna är steg i rätt riktning. På samma sätt måste man ta vederbörlig hänsyn till människorna under design- och utvecklingsfasen. Och tvärtemot uppfattningen att satsningen på hållbarhet äventyrar affärsmålen ger ”Triple Bottom Line”-modellen en drivkraft för organisationernas finansiella mål.

Hållbara innovationer är avgörande för utvecklingen av nya produkter, framför allt eftersom dessa produkter konsumeras av kunder som blir allt mer medvetna om och lyhörda för miljömässiga och sociala behov. Detta gör att rollen för utvecklare av nya produkter, praktiker och ingenjörer blir avgörande för att uppnå affärsmålen i en ”miljömedveten” värld.

Organisationer som lyckas utforma effektiva strategier för hållbar innovation för att tillgodose sociala, miljömässiga och finansiella behov kommer därför att revolutionera utvecklingen av nya produkter i en ekologiskt medveten och hållbarhetsinriktad värld.