Att navigera i regelverket för programvarustyrda fordon

En sammanfattande översikt över den globala bilbranschen visar att den sedan starten framgångsrikt har navigerat genom komplexa och geografiskt varierande regelverk. Den nuvarande branschtrenden mot programvarustyrda fordon (SDV) kan dock innebära ett helt annat scenario.

I takt med att mjukvara i allt högre grad blir den viktigaste källan till differentiering för biltillverkarna kommer den också att bli det största regelverkshindret för dem. Och detta är inte av fel skäl. När fordon som väger flera ton ansluts till storskaliga nätverk och deras styrlogik övergår till komplex mjukvara kommer riskbilden att förändras. 

Biltillverkarna har dock en kraftfull strategi till sitt förfogande för att navigera i detta alltmer komplexa regelverk – standardisering. 

Och den goda nyheten är att branschen är medveten om standardiseringens kraft i SDV-ekosystemet. Tidiga förespråkare ser redan stora framgångar när de stöter på regleringshinder samtidigt som de bygger nya mjukvaruplattformar för sin kommande produktflotta.

Regulatoriska hinder för programvarudefinierade fordon

I och med framväxten av SDV:er uppmanas tillsynsmyndigheter världen över att utforma nya säkerhetsåtgärder för att hantera nya risker och scenarier. Konsekvenserna för bilindustrin är uppenbara: 

• Fragmenterad lagstiftning: Från EU:s FN-förordning 155 till Japans lagar om trottoarrobotar – länderna utformar regler för SDV snabbare än vad OEM-tillverkarna hinner uppdatera firmware. Bristen på harmoniserade standarder gör global skalbarhet till en stor utmaning.
• Geopolitiska hinder: Geopolitiska spänningar smyger sig oundvikligen in i lagstiftningskraven. USA verkar till exempel fast beslutet att förbjuda fordonsprogramvara och -hårdvara av kinesiskt ursprung – och utnyttjar IEEPA och 100-procentiga tullar för att hålla potentiella ”rullande trojanska hästar” borta från sina vägar.
• Beslut om ansvar: Vem bär ansvaret när en SDV kraschar – en människa, en algoritm eller en spöklik uppdateringsserver? Delstatslagstiftningarna i USA skriver om reglerna för förarens ansvar för att hänga med i utvecklingen.
• Överväganden kring datasuveränitet: Gränsöverskridande flöden av fordonsdata granskas nu noggrant. Eftersom tillverkarna samlar in allt från hastighetsloggar till selfies, håller tillsynsmyndigheterna hårt i ratten när det gäller integritet, eftersom detta kan orsaka nationella säkerhetsproblem.
• Uppdatera, men gör ingen skada: UNECE:s krav på programuppdateringar (Reg. 156) innebär att en bils nästa OTA-uppdatering kan behöva genomgå en juridisk granskning innan den släpps. Denna typ av ansvarsskyldighet är avgörande för att säkerställa säkerheten, men innebär ytterligare ett lager av efterlevnadskrav för tillverkarna.

Nya branschstandarder för att hantera efterlevnaden av SDV 

För att navigera i det allt mer komplexa landskapet kring efterlevnad av SDV-krav vänder sig bilindustrin till en rad väldefinierade och ständigt utvecklade standarder. Dessa ramverk ger struktur, förutsägbarhet och granskningsbarhet, vilket är avgörande egenskaper för att lyckas i en snabbt föränderlig regleringsmiljö. 

Vissa av standarderna förtjänar att särskilt nämnas här. ISO 26262 erbjuder till exempel ett heltäckande tillvägagångssätt för funktionssäkerhet i elektriska och elektroniska system. Den definierar faser i säkerhetslivscykeln, riskklassificering genom ASIL-nivåer samt spårbarhetskrav som hjälper OEM-tillverkarna att bygga och certifiera system som är utformade för att förhindra fel med allvarliga konsekvenser.

ASPICE kompletterar detta genom att fokusera på mognaden och konsekvensen i utvecklingsprocesserna. Baserat på V-modellen hjälper det teamen att förbättra system- och mjukvarukvaliteten genom disciplinerad projekt- och konfigurationshantering, verifieringsmetoder och leverantörskontroll.

På samma sätt inför ISO 21434 en strukturerad styrning av cybersäkerheten genom hela fordonets livscykel. Standarden behandlar hotmodellering, säker design och riskövervakning efter driftsättning, vilket är avgörande för uppkopplade fordon som verkar i en dynamisk hotbild.

Dessa standarder ligger i linje med UNECE WP.29-föreskrifterna, som operationaliserar cybersäkerhet och uppdaterar efterlevnaden genom typgodkännanden. Tillsammans minskar dessa ramverk oklarheter kring efterlevnaden och främjar acceptans över marknadsgränserna, vilket gör dem grundläggande för den globala SDV-strategin.

Efterlevnadsfärdiga SDV:er kräver öppen källkod

I takt med att bilindustrin omorienterar sig mot mjukvara framträder öppen källkod som en kraftfull drivkraft för både efterlevnad och standardisering. 

Plattformar som Red Hat In-Vehicle Operating System visar hur Linux i företagsklass kan uppfylla kraven i ISO 26262, tack vare framsteg inom säkerhetscertifiering för blandad kritikalitet och bevisad avsaknad av interferens mellan säkerhetskritiska och icke-kritiska arbetsbelastningar. Detta skapar förtroende hos OEM-tillverkare som vill införa Linux samtidigt som de uppfyller förväntningarna på funktionell säkerhet. På samma sätt spelar OP-TEE, en öppen källkodsbaserad Trusted Execution Environment, en viktig roll för att säkerställa säker uppstart och dataisolering i enlighet med cybersäkerhetsföreskrifter som ISO/SAE 21434 och UNECE WP.29​

Samtidigt används Automotive Grade Linux (AGL) i allt snabbare takt för att standardisera infotainment- och instrumentpanelsystem. Dess gemensamma kodbas och transparenta styrning påskyndar arbetet med regelverksdokumentation och möjliggör revisionsberedskap samt interoperabilitet mellan olika leverantörer.

På arkitekturnivå lägger SOAFEE-initiativet grunden för molnbaserad utveckling med inbyggt stöd för realtidsarbetsbelastningar, virtualisering och säkerhetscertifierbara komponenter. Genom att tillhandahålla standardiserade, öppet utvecklade referensimplementeringar bidrar SOAFEE till att överbrygga klyftan mellan efterlevnadsmål och skalbar SDV-implementering.

Sammanfattning

I takt med att bilindustrin anammar en framtid där mjukvaran står i centrum kommer regleringsåtgärder att bli oundvikliga. Allteftersom SDV:er utvecklas för att stödja autonomt beslutsfattande, V2X-kommunikation och användarupplevelser med AI-driven personalisering kommer regelverken att utvidgas ytterligare, både vad gäller omfattning och komplexitet. 

Branschens bästa svar ligger i att anta öppna, standardiserade och revisionsvänliga plattformar. Genom att redan idag bygga in transparens och säkerhet i systemstacken kan biltillverkarna framtidssäkra sina fordonsflottor och med tillförsikt styra in i nästa generations mobilitet.