Published on 09 Apr 2020
min read
Views
I takt med att IoT, analysverktyg och AI banar väg för modernisering av verksamheten står globala branscher inför ett ”innovationshinder”. Detta hinder, som orsakas av föråldrade IT-system, kan endast övervinnas när organisationerna lyckas dra nytta av digitaliseringens möjligheter. En viktig faktor är därför att fokusera på att skapa värde snarare än på traditionell affärsverksamhet. Men att balansera nuvarande krav på drift och produktivitet med framtida affärsmål kan sätta ytterligare press på företaget.
I denna situation utforskar organisationer tekniska lösningar som molntjänster för att lösa utmaningen. Ett e-handelsföretag använder till exempel det offentliga molnet för att hantera trafiken under högsäsongen. Även om kortsiktiga lösningar ger ökade intäkter går företaget miste om möjligheten att förbättra sin verksamhet på lång sikt. Därför är det avgörande att införa en molnmodell som kan tillgodose företagets alla behov: flexibilitet för att leverera snabbt, skalbarhet för att bättre utnyttja resurser och stödja kapacitetskrav, samt säkerhet för att skydda känslig information och förbättra katastrofåterställningen.
Hybridmolnet har blivit en populär lösning på denna utmaning. Faktum är att 85 % av IT-beslutsfattarna har insett att hybridmolnet är den ideala modellen. Hybridmolnet är en interoperabel miljö som kombinerar offentligt moln, privat moln och lokala lösningar, vilket gör det möjligt för IT-team att smidigt flytta arbetsbelastningar mellan dem, beroende på behov. Denna flexibilitet möjliggörs genom att noggrant utforma hybridmolnarkitekturen och samordna den för kommunikation.
Eftersom det inte finns en enda hybridmolnmodell som passar alla företag behöver organisationer ett team som kan planera, driftsätta och hantera hybridmolnet. Problemet är att 94 % av organisationerna saknar den kompetens som krävs för att internt utforma och etablera rätt kombination av hybridmoln. Det är därför inte så förvånande att den globala penetrationsgraden för hybridmoln över alla branscher för närvarande ligger på i genomsnitt 18,5 %.
Organisationer har en uppsjö av alternativ för hybridmolnlösningar att välja mellan. Stora aktörer som AWS, Azure, Red Hat och Google erbjuder en mängd olika tjänster. Deras tillvägagångssätt skiljer sig dock åt. Azure erbjuder till exempel ett virtuellt nätverksmoln, medan AWS tillhandahåller ett virtuellt privat moln. Det förstnämnda debiterar användarna per minut, medan det sistnämnda har antagit en prismodell per timme. Dessa skillnader tenderar att göra organisationerna mer förvirrade än medvetna om vilken lösning som är bäst för just deras specifika behov. Hybridmolnmodellen, å andra sidan, gör det möjligt för företag att betala för det de använder, när de använder det.
Det är därför nödvändigt att ta hänsyn till hybridmolnet tillsammans med de andra två molnmodellerna innan man fattar ett beslut. I detta avseende spelar ramverket för införande av hybridmoln en avgörande roll för en framgångsrik integration av offentliga och privata moln. Rätt ramverk gör det möjligt för en organisation att hantera hybridmolnmiljön kostnadseffektivt och utan tillfälliga problem i samband med omstrukturering av infrastrukturen.
Inledningen av varje hybridmolnsprojekt bör innefatta en grundlig utvärdering och identifiering av affärskraven. Detta är avgörande för att identifiera affärs- och säkerhetsrisker, förstå befintliga/aktuella kapacitetsbehov, eliminera effektivitetsbrister, fastställa investerings- och driftsbudgetar samt planera för framtida uppgraderingar. För detta måste organisationen genomföra en djupgående mognads- och applikationsutvärdering. IT-teamet kan sedan utarbeta en strategi och en färdplan som omfattar både krav och förväntningar. Leverantörer av hybridmolnlösningar spelar en avgörande roll här, eftersom molnleverantörerna inte underlättar införandestrategin. Externa teknikpartner rekommenderar rätt molnmix för verksamheten men erbjuder även stöd för migrering, applikationsutveckling och DevOps.
Ramverket för införande av hybridmoln fungerar som en vägledning för organisationer att maximera fördelarna med hybridmolnsimplementering. Den största fördelen är förbättrad resursutnyttjande samt minskade CAPEX- och OPEX-kostnader samtidigt som man utnyttjar den befintliga infrastrukturen. Organisationer kommer också att kunna utvinna större värde genom bättre förutsägbarhet i användningen och få bättre insyn i datorkostnaderna. Den ökade kontrollen över hybridmolnapplikationer minimerar skugg-IT, där anställda använder icke-godkända applikationer för att utföra sitt arbete.
Affärslandskapet utvecklas allt snabbare med tiden på grund av snabba tekniska innovationer. Gårdagens lösning kan bli överflödig imorgon. Därför kommer infrastrukturens flexibilitet att vara avgörande för vilka företag som kommer att kunna anpassa sig till det föränderliga ekosystemet. Denna flexibilitet är just vad hybridmolnet erbjuder.
