Published on 21 Jul 2023
min read
Views
Den globala marknaden för set-top-boxar (STB) uppskattades till ett värde av nästan 24 miljarder USD år 2022. Även om alternativa lösningar fortsätter att dyka upp är de traditionella STB:erna (kabel, satellit m.m.) fortfarande de främsta enheterna som medieoperatörer världen över använder för distribution av videoinnehåll.
Vi har redan sett en trend där IP-baserade videotjänster tar marknadsandelar från linjär-TV-abonnenterna. Traditionella set-top-boxar har därför övergått till en hybridmodell (linjär TV med IP-tjänster), och förväntningarna ökar på att de flesta nya produkterna kommer att byggas med IP-tjänster, förutom att de paketeras med populära och regionala OTT-plattformar.
På grund av den snabba ökningen av OTT-abonnemang har dock de globala mönstren för innehållskonsumtion fortsatt att utvecklas. Idag tittar man på videoinnehåll på flera olika enheter, däribland mobila enheter, smart-tv-apparater, surfplattor och bärbara datorer m.m. Ofta är dessa enheter inte kopplade till någon särskild medieoperatör.
Detta har påverkat tillväxtpotentialen för den globala marknaden för digitalboxar, som förutspås uppvisa en stabil årlig tillväxttakt (CAGR) på cirka 3 % fram till 2030. Mot bakgrund av denna fragmenterade enhetsmarknad uppstår frågan: vilka möjliga framtida modeller kan betal-TV-operatörerna anamma?
En betydande andel av tittarna föredrar idag smarta enheter med stor skärm för sitt mediekonsumtionsbehov, särskilt för att titta på sportevenemang eller njuta av en förbättrad audiovisuell upplevelse. Demografiskt sett är det dock ofta de yngre generationerna som driver trenden mot att konsumera innehåll på handhållna enheter.
Som ett resultat av detta finns det idag, samtidigt som digitalboxar fortsätter att lanseras, ett ganska stort antal andra enheter tillgängliga för åtkomst till videotjänster. Frågan uppstår då hur globala medieoperatörer kan erbjuda sina tjänster till detta oberoende enhetssegment och driva på differentieringen på marknaden. En möjlighet här är att bygga en lösning för att integrera sådana abonnenter.
Detta leder oss till idén om en medieenhetsmodell.
En medieenhetsmodell innebär en tydlig ”plattformisering” av de nuvarande video- och ljudtjänsterna. Jämfört med befintliga leveransmodeller, som ofta binder innehållet till STB:n, når vi ett scenario där mediestreamarna är tillgängliga oberoende av enhet, så länge konsumenten har ett aktivt abonnemang.
Genom att integrera mediekonsumenter i operatörens medieplattform, istället för att säkerställa en koppling till en specifik digitalbox, kan befintliga abonnenter som inte använder digitalbox ansluta sig till medieoperatörens tjänster. Detta inkluderar tillgång till den övergripande användarupplevelsen, regionala och globala kanaler, sport, livsstilsinnehåll, appbutik samt möjligheten att driva personalisering i stor skala. Förutom att anamma en sådan lösning för att få in nya användare kan globala medieoperatörer också behöva anta och införa innovativa, ekonomiska abonnemangsmodeller anpassade efter åldersgrupp och enheter. Dessa alternativa abonnemangsplaner för olika plattformar skulle spela en nyckelroll för att locka abonnenter i alla åldrar över enheter med olika formfaktorer.
Genom att i praktiken frigöra sina tjänster från de befintliga begränsningarna kring användningen av specifika digitalboxar skulle mediebolagen därmed kunna nå en enorm skara potentiella abonnenter – en siffra som har fortsatt att växa stadigt i efterdyningarna av pandemin.
Om man betraktar de aktuella trenderna som formar det globala medielandskapet är det uppenbart att det redan finns en hel del populära TV- och mobilplattformar som bidrar till att minimera omkostnaderna för att underhålla flera onboarding-lösningar för medieenheter. Om detta innebär att branschens utgifter för digitalboxar kommer att begränsas och att tekniken är redo för alternativ är dock värt att fundera över.
Lojaliteten mot specifika enheter är fortsatt stark, och även om trenden mot ”plattformisering” tar fart finns det betydande underbetjänade grupper som ännu inte har anammat och omdefinierat sina mediekonsumtionsmönster. Vad vi därför kanske behöver är framväxten av nya affärsmodeller som kan balansera målgruppens krav med mediehusens mål. Detta skulle till och med kunna omfatta innovationer som ”Bring Any Device”, vilket gör det möjligt för användarna att njuta av tjänsterna från ett visst mediebolag på vilken enhet de än väljer, utan att vara nära knutna till en digitalbox.
Det framväxande ekosystemet skulle också i mycket stor utsträckning kunna definieras ytterligare av tjänsterna och insatserna från kompetenta teknik- och FoU-partner. De skulle spela en nyckelroll i att effektivisera övergången från befintliga paradigmer och bidra till att öppna upp nya värdekanaler över geografiska gränser, vilket driver framtiden för medienhetsmodellen.
